Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors kunskaper och rutiner för positionering och mobilisering under operationer med en anestesitid över 3 timmar. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ aspekt. Data insamlades genom en enkät som lämnades ut till samtliga anestesisjuksköterskor på ett länssjukhus och ett länsdelssjukhus i Mellansverige. Resultatet visade att ca hälften av respondenterna önskar sig mer kunskap om vikten av positionering för att kunna förebygga skador. Anestesisjuksköterskor som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper om positionering undersöker oftare patientens hudstatus inför en längre operation.

Postoperativa infektioner är en del av de vårdrelaterade infektioner som drabbar patienter inom vården. Kostnaderna för postoperativa infektioner uppgår till minst 500 miljoner kronor årligen. Syftet med studien var att beskriva förebyggande omvårdnadsåtgärder för postoperativa infektioner. Arbetet inriktar sig på kirurgiska patienter. Det är en litteraturstudie där en databassökning har gjorts för att finna vetenskapligt material.

Opererade patienter riskerar att utveckla lungkomplikationer, som är en av de vanligaste komplikationerna i det postoperativa skedet. Syftet med studien var att beskriva vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra, för att förebygga postoperativa lungkomplikationer hos den opererade. Litteratursökningen resulterade i 15 studier som motsvarade syftet. Studiernas resultat kategoriserades och formulerades i fyra påstå enden. Identifiera riskfaktorer förebygger postoperativa lungkomplikationer, detta stärktes med 10 studier.

Postoperativa lungkomplikationer är ett stort problem inom sjukvården. Det ökar mortaliteten och skapar onödigt lidande för patienterna samt ökar kostnaderna för sjukvården då patienterna ligger inne längre tid. Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som kan leda till ökad risk att drabbas av postoperativa lungkomplikationer, samt effekter av att använda omvårdnadsinterventioner för att förebygga dessa. Förebyggande av allmänna postoperativa komplikationer inkluderades inte i studien. Resultatet består av 22 artiklar som valdes ut genom litteratursökningar och sedan kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av matriser.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..

Arbetet har gjorts för att få reda på hur mycket mekaniska skador som den nya råsorteringen på Tunadal tillför virket. Utvärderingen skall även tjäna som verifikation av ställda garantier från maskintillverkaren. Med mekaniska skador menas kanturslag, klämskador, sprickor, bräckage och nedsmutsning. Mätningarna gjordes på skador större än 3mm. Resultaten av studien visar att före förbättringsåtgärderna var resultatet följande: • Råsorteringen tillförde skador på 24% av sidoutbytet • Råsorteringen tillförde skador på 41% av centrumutbytet.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.

Alla patienter som genomgår någon typ av operation där man penetrerar huden har en ökad risk att drabbas av en postoperativ sårinfektion. Syftet var att utforska de preoperativa åtgärderna huddesinfektion och hårborttagning relaterat till uppkomsten av postoperativa sårinfektioner. Metoden var en systematisk litteratur studie där nio artiklar användes som underlag. Resultatet visade att klorhexidin reducerar bakterierna på huden, men ingen signifikant minskning av antalet postoperativa sårinfektioner kunde påvisas. Av hårborttagningsmetoderna rakhyvel, rakapparat och hårborttagningskräm ger rakhyvel upphov till fler små sår..

Runt om i världen utförs miljontals kirurgiska ingrepp varje år, sedan 1840-talet har utveckling skett för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste typen av vårdrelaterad infektion och utgör ett stort lidande hos patienten. Som operationssjuksköterska är det viktigt att ha kunskaper om riskfaktorer för postoperativa sårinfektioner för att kunna sätta in adekvata omvårdnadsinsatser. Mot denna bakgrund var syftet med denna litteraturstudie att belysa riskfaktorer för postoperativa infektioner som finns i operationssalen med frågeställning hur operationssjuksköterskan kan påverka förekomsten av postoperativa sårinfektioner. Metoden som används är litteraturstudie där databaserna Cochrane och Pubmed har genomsökts.

Att genomgå en operation innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Att genomgå en operation och den efterföljande vistelsen på vårdavdelningen innebär att en individ tas ur sitt sammanhang och detta kan försvåra individens förmåga att uppleva hälsa. Under den postoperativa perioden finns flertalet faktorer som påverkar patienten antingen negativt eller positivt och innebär en direkt förändring i patientens livsvärld. Husserls livsvärldsteori innebär att en individs livsvärld är individuell och att den konstant påverkas av interna och externa faktorer.Syftet med denna uppsats var att beskriva patientens upplevelser av den postoperativa vistelsen på en vårdavdelning. Metoden som använts i denna uppsats var en systematisk litteraturstudie som baserades på tolv artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.Resultatet utgjordes av tre huvudkategorer; Patientens kroppsliga upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen, patientens psykiska och emotionella upplevelse under den postoperativa vistelsen på vårdavdelningen samt postoperativa möten och  relationer på vårdavdelningen.

Bakgrund: Efter insättning av ventilationsrör genom trumhinnan, som behandling av otosalpingit (vätska i mellanörat), är komplikationer i form av rörotiter vanliga. Huruvida de förekommer oftare vid rörsättning före 1 års ålder, jämfört med efter, är omdebatterat. Otosalpingit är vanligt hos barn med gomspalt och kan påverka språkutvecklingen. Genom rörsättning före 1 års ålder kan detta förebyggas. Dock finns skilda åsikter om sambandet mellan otosalpingit och påverkan på språkutvecklingen.Syfte: Att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan rörsättning före och efter 1 års ålder hos barn med gomspalt beträffande:-          förekomst av postoperativa rörotiter-          någon form av språklig avvikelse vid 3 års ålderMetod: Journalstudier av 132 barn, varav 128 ingick i frågeställningen om postoperativa rörotiter och 107 i frågeställningen om språkavvikelse.Resultat: Ingen signifikant skillnad i förekomst av postoperativa rörotiter mellan barn som fått rör före respektive efter 1 års ålder kunde påvisas; ej heller gällande språkavvikelse vid 3 år.Slutsats: Rörsättning före respektive efter 1 års ålder tycks inte påverka förekomst av postoperativa rörotiter, eller förekomst av språkavvikelse vid 3 års ålder.Nyckelord: Läpp-, käk-, gomspalt, otosalpingit, rörbehandling, ventilationsrör, tidig och sen rörsättning, postoperativa rörotiter, språkavvikelse..

Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smärta kan leda till allvarliga skador på vitala organ samt även ge kroniska smärtor i skadeområdet. Detta innebär förlängda vårdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smärtbehandlingen genom regelbunden mätning, behandling, utvärdering och dokumentation av smärta och administrerad smärtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smärtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanställde.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är globalt sett den vanligaste dödsorsaken och medför stora påfrestningar på sjukvården. Ett problem inom den kirurgiska hjärtsjukvården är postoperativa komplikationer. Ett preoperativt informationssamtal är ett sätt att förebygga dessa vilket ställer höga krav på sjuksköterskans kompetens.Syfte: Syftet är att undersöka om patienterna anser sig få tillräckligt med information angående postoperativa komplikationer i samband med en hjärtoperation och hur de använder sig av informationen för att undvika postoperativa komplikationer.Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en postenkät. Studiedeltagarna var alla patienter som hade genomgått en hjärtoperation på en thoraxkirurgisk avdelning vid ett sjukhus i Mellansverige mellan veckorna 26 och 43 år 2013.Resultat: Fjorton av 15 svarande ansåg sig vara väl informerade gällande postoperativa komplikationer men det skiljde sig åt en del mellan könen i vilken information de upplevde att de fick. Cirka hälften av de svarande sökte information på egen hand.